Idag bjusar vi på lite djupa funderingar kring hästvett.

Ibland blir man lite trött på hur ridsporten ser ut idag. Alla barn ska ha en egen ponny när dom fyllt 12 annars är det ingen idé att fortsätta rida för då "kommer man ingen stans". Att komma någonstans, bli bäst, tävla varje helg,  ha snygga och superdyra grejer till sig själv och ponnyn verkar vara betydligt viktigare än att ha roligt tillsammans med hästarna och kompisgänget i stallet.

Dessutom är det väldigt vanligt att alla de som får egen ponny snabbt glömmer bort hur roligt dom tyckte det var att börja på ridskola och hur mycket man lärt sig där. Ridskolan blir något att klanka ner på. Ridskolehästarna som inte är rakade från öra till svans och inte har tre lager täcke på sig, inte lindas jämnt, har dyra träns och schabrack etc. mår därför enligt många unga hästägare dåligt och borde få komma till någon som kan köpa alla dessa grunkor till dem.

Att de flesta privatägda ponnyer och hästar får gå en och en i en grushage 10x10, året runt för att inte skada sig själva eller bli smutsig är tydligen mycket bättre än att få utöva sitt naturliga flockbeteende med andra hästar. Många tycks ha glömt bort eller kanske aldrig lärt sig att hästar är vanedjur och mår som bäst när allt sker på samma tid varje dag, året runt. Att det är "synd om" riskolehästar som måste gå två-tre lektioner om dagen och göra samma saker dag ut och dag in är en vanlig åsikt. Att hästarna trivs med att ha rutiner där inget oväntat sker är det ingen som är medveten om.

Att ridskolehästarna alltid är sura och därför mår dåligt är en annan populär åsikt när man slår ner på ridskolor. Att hästen kan vara lite trött och kinkig när det springer barn ut och in under eftermiddagen och kvällen kanske inte är så konstigt. Men vad är bäst: för mycket omhändertagande och pyssel under fyra timmar per dag så hästen tillslut blir lite trött på människor eller en timmes omhändertagande om dagen så hästen förtvivlat står och gnäggar när någon äntligen kommer och pysslar lite med den?

Hästar är hästar och har inte mänskliga tankar och funderingar. Hästar behöver sällskap, motion, trygghet, rutiner, skydd mot blåst och regn, hö, vatten och en saltsten. Thats it. Den behöver inte tio olika sorters mineraler, schabrack i regnbågens alla färger, matchande lindor, swarovski stenar i tränset etc.

Enligt mig har det blivit alltför stort fokus på pengar och tävling istället för hästvett och gemenskap i stallet.
Vad tycker ni?